plötsligt händer det

det är jobbigt när man en dag bara inser, när man inser att det inte är som man tänkt sig att det ska vara. Jag fyller snart 20år, och vad är jag? vad gör jag? alla mina mål vad hände med dom? varför är det massa ouppnådda mål? hur ska jag någonsin klara av dom? det känns som om det alltid kommer att vara så här, fastän jag vet att det inte är så. eller hoppas jag bara?!
Jag bara önskar att det kunde vara som när man var liten, att mamma kunde hjälpa mig. att mamma kunde ge mig det jag vill ha. Göra så att det blir så som jag vill ha det. men det kommer inte bli så. Jag fyller snart 20år och jag vet att jag måste ta tag i det. Jag måste se till att mitt liv blir så som jag vill ha det. Men hur ska jag göra? känns som om jag sitter i en båt. Ensam, jag har inga åror, ingen motor. och jag kan inte simma. jag bara väntar på att räddningsbåten ska komma och hjälpa mig.

Jag önskar att ja kan vakna upp i morgon och säga att allt är bra. Jag önskar att jag kunde säga att allt ordnar sig, men på något skrämande sätt så känns det inte som att det kommer att göra det. Och det gör mig frustrerad. Ska det vara så svårt att ha ett fast jobb, Heltid, inom det yrke man brinner för? är det för mycket begärt? Jag kan tilloch med nöja mig med deltid, inom ett yrke jag gillar. men just nu känns det hopplöst. Fasta rutiner och dröm jobbet är miltals härifrån. Det värsta är att bara jag kan ändra på det. men hur? hur i all världen ska jag göra?
Kommentarer
Sofie säger:

Jag vet vad du menar med jobbet. Jobbar oxå bara deltid, lite för lite. Det där med båten var en bra jämförelse, Det är bara att börja plaska med händerna. När du väl fått fart på din lilla båt så kommer det flyta på. Allting ordnar sig, och man får va glad för det lilla jobb man har. Det är tillfälligt, och ett steg på vägen. Kram kram på dig!

2009-10-08 | 20:58:48
Bloggadress: http://ekcaz.blogg.se/
Anna säger:

Du vännen.. Den där tanken har slagit mig också. Tiden bara går och här sitter jag utan någon speciell utplanerad framtid. Vi sitter nog i samma båt du och jag, ska vi plaska tillsammans mot våra mål? Fyra händer är bättre än två.. Och två huvuden är bättre än ett :) hihi.. Det löser sig. Livet har ju bara börjat! Knappt.

2009-10-08 | 22:28:44
Bloggadress: http://viccipicci.blogg.se/
Pernilla säger:

Jag ligger nog och trycker under en filt i den där båten jag med :S Det verkar finnas en 20-årskris har jag kommit på? Man är rädd för att bli äldre och känner sig otrygg, utan mål eller planering för framtiden...

2009-10-09 | 23:39:15
Bloggadress: http://www.onetaste.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback