Blev rejält grillad igår på träningen vid herrgården. Ena kvinnan som brukar vara med och träna tycks alltid ha något att säga emot. Allt man säger har hon svar på. Det gäller hundfoder, kurser, hull, uppfostran.. alltså precis allt! Gårdagens Grillning gällde att jag nämde att jag påbörjar min intruktörs utbildning (igår kväll) vilket gjorde att hon utbrast "VA? DU?- varför då? Och vad har DU för utbildning och erfarenhet av hund" Jag blev verkligen helt stum över hennes uttalande att jag verkligen inte fick fram ett ord. "okej.. om vi säger så här.. jag har en hund som skriker som en galning när den kryper- vad gör jag då?" fortsätter hon. Och jag fick inte fram ett J*VLA ljud. Jag var fortfarande helt i chock. Så fortsatte det ett tag tills hon hade rabblat klart sin ramsa.
Jag önskar bara så att jag skulle kunnat ta mig i kragen andats och sen bara öst på, men egentligen. Vad får jag ut av det? Man märker ju uppenbarligen att denna människa inte är så lycklig och nöjd med sitt eget liv när hon måste klampa på alla andra. Men nästa gång (om det blir någon nästa gång) ska jag gå på henne och säga ifrån, för så kan man ju bara inte bete sig mot andra människor.

Igår kväll var det då dags för mig att aggera hjälpinstruktör på Allmänlydnadskursen som drog igång. Jag och Tina som jag går med hade inte hunnit prata ihop oss men liten inprovisering och tjuvkik på henne gjorde att träningen flöt på bra. Jag hann bli varm i kläderna och komma in i lärandet. Vilket var skönt. Sjukt taggad!!!

♥