Framgång.

Man ska passa sig för att säga för mycket, även om man bara tänker det lite för sig själv så ska man lugna sig med det tills man har det på det torra. På morgon promenaden idag stötte vi på en jobbkompis och stannade för att prata en stund. Lugnt och fokuserat sa jag till hundarna och de stod snälla och väntade tills jag pratat klart och det var dags att gå! (i vanliga fall brukar mina små hönor, dra mot den jag pratar med och leva halv jävel i kopplet) Berömde hundarna och fortatte promenaden då det slog mig att detta faktiskt är andra personen på raken jag kunnat föra ett samtal med utan att vara "förberedd" och hundarna har skött sig bra! Ler för mig själv och är lite extra stolt över tjejerna, när jag plötsligt ser halva grannskaran ute och snackar, mitt bland dom en lösspringande hund som leker med en boll! Jo, vad händer.. båda hundarna börjar skälla och drar mot den lekandehunden jag säger till säger till men öronen är bortkopplade och ingen hör mina tomma ord. Då kommer grannen gåendes och frågar om jag verkligen orkar hålla i dom. Morrar tillbaka lite snabbt "det är väl klart att jag orkar hålla i mina hundar"
 
Så.. Jag skulle nog lugnat mig med att tänka den där underbara tanken att mina hundar skött sig fint tills jag kom innan för dörren, men ibland kan man inte behärska sig ;)
 
Kommentarer
Hanna säger:

Haha yes jag känner igen det där!!

2012-09-04 | 17:38:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback