Mer död än levande.

Förkylningen har kommit och hälsat på även mig nu. I måndags på jobbet kände jag mig inte helt kry i halsen och så fort jag klev innanför dörren efter jobbpasset så höll jag på att trilla ihop. Feber. Hosta. Snuva. Fryser och svettas om vart annat. Nätterna är nästan värst, just det här med andningen. Det går nästan inte. Martin har flyttat in i gästrummet bara för att han ska kunna få sova om nätterna. Nog är han helt underbar som orkar stå ut med mitt "jag orkar ingenting" hundarna får indirekt ingenting nu dessa dagar, förens Martin kommer hem. Det är höjdpunkten för då får dom motionera av sig lite energi. 
Idag mår jag mycket bättre än vad jag gjorde igår.. faktiskt. Fastän man tror att man aldrig kommer bli frisk så blir man ju faktiskt det så småningom. Så idag har hundarna fått aktivera sig själva inomhus med pantflaskor, märgben och toarullar. 
Hoppas jag blir frisk snart så jag kan jobba ihop lite pengar och träffa lite folk. Hatar ju att bara vara inomhus och inte se en enda människa!
 
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback