Jag har inte jobbat sedan i måndags förra veckan. Över en vecka sen. Det känns pissigt. Om man är ledig och har pengar kan man alltid sysselsätta sig. Men när man inte har något jobb inplanerat när man vill och kan jobba suger. ännu mer när man inte har pengar! 

 

Vaknade av ett sms från jobbet där det stod att jag inte behövde jobba idag.. Kul! ytterligare en dag där jag inte har något planerat. Regnet öser ner och man får ännu mindre lust till att göra något vettigt.

Igår var jag ut till klubben på tisdagsträningen där HON höll i kvällens träning. Hade jag vetat det hade jag nog int åkt dit, men kanske var det bra att jag gjorde det. Tror hon förstod att mitt facebook inlägg om översittarmänniskor händlade om henne och hon var väldigt trevlig hela kvällen. Tränade med Freja en bit bort från rallybanan och så kommer hon fram och säger att hon spanat på oss ett tag. "Det ser bra ut" sa hon.. Sen frågade hon om jag ville ha någon hjälp och jag tog tacksamt emot hjälp med att få fram snabbare ligg på Freja. HON är duktig. Väldigt duktig på att lära ut, hon har hjälpt mig mycket med träningen med Leona och även igår gav hon mig bra tips som vi ska testa på.

 

Lärorikt för Freja att få träna med nya hundar. Nu blir det en sväng ut till klubben för att träffa Johanna med hennes busar så hundarna får leka av sig lite! Och i morgon Torsdagsträning.. mycket klubben denna veckan.. men vad gör väl det när man inte har något för sig.

 

Ibland dyker det upp ett "samtalsämne" där jag verkligen inte kan backa.. till exempel det här med blandras aveln. De som inte gillar blandraser låter i mina öron som en hög med rasister. Bort med dom, de är inge bra osv osv.. Men är det verkligen blandras aveln som gör att hundstallen är överfulla? Alla hundägare vet att det är ägarna som inte klarat av sin hund och därför placerat om den. Inte hundens fel, hade den kommit till en ägare som viste vad den gav sig in på så hade den levt ett långt och lyckligt liv.. oavsett ras. Sen kan man ju säga som så hade hunden inte fötts så hade den aldrig hamnat där, men hade hundstallen varit tomma då? Om inga blandraser fanns??

 

Jag är emot blandras aveln på de punkter där det gått för långt, när de parar vilka raser som helst med varandra som borde vara tekniskt omöjligt men på något konstigt vänster fungerar det ändå. Sen är jag emot all form av massavel.. det uppfödarna får kull efter kull, lägger ut på blocket och säljer hundvalparna till någon snuskig gubbe i småland som man inte ens vågar tänka på vad han gör med hundstackarn. Är det avelns fel? Nej.. återigen, ägaren. Det är inte fel på blandraser, de är precis som en vanlig renrasig hund, de kan vara friska hela livet, men de kan även vara sjuka från första stund. Människor som vill tjäna pengar på hundaveln borde utrotas, det är ungefär som att tjäna pengar på människohandel, lika avskyvärt. Vidrigt. 

 

Att folk avlar på hundar med kassa höfter, som inte kan valpa naturligt, som inte kan slicka sig mellan benen, som inte kan andas normalt osv osv.. de är det inte fel på. Det är fel på blandraserna!

 

Man borde sortera ut de uppfödarna som inte sköter sig, de som förstör våra hundar. De borde inte få göra som de gör.. men just där känns det som att ingen orkar ta tag i problemet. alla sitter bara och tittar på och man undrar ju Om Skk (eller vilka det är som har hand om uppfödarna) är stolta över sig själva när det återigen produseras en bulldogg stackare som måste ha hjälp med att tvätta sig i baken.

 

Jag har en schäfer. Jo jag är nästan helt säker faktiskt. Hon ser både ut som en schäfer och är näst in till omöjlig att trötta ut.. näst in till!!!

Igår träffade jag världens mysigaste rottispojk. Hans ögon säger verkligen mer än tusen ord och man vill inget annat än att suga tag i hans hängande läppar och pussa på honom! Nåväl.. märktes ganska tydligt att grabben var inne i en prövotid och gjorde allt för att irritera matte. Utfall är lite hårt att säga eftersom har mer eller mindre larma att det kom något (skallade) Men kroppshållningen var mjuk och svansen lätt viftande. Däremot har han en rejäl bunke krut att göra av med varje dag och jag talade fint om för henne att om hon inte säger till honom att sluta med dom där dumheterna nu.. så kommer det troligen bli att han fortsätter och att problemet eskalerar. 

Nu till mina egna byrackor. Vi hade mysstund igår. Jag och Leona låg och kramades på hallgolvet.. sjukt mysigt. Älskar när hon borrar in sitt huvud och inte vill att jag ska sluta. Min tjocka mysiga vovve! Freja fick massage i vardagsrummet vilket hon slocknar till direkt. Sen var det bara att ge upp när man hör att hon börjar snarka.. Inte kan man tro att hon har svårt att hålla sig vaken heller.

 

Idag var det premiär för Cykel + Freja. Nervös matte.. yes! Men någongång måste ju vara den första så jag hoppade bara upp och drog iväg och Freja följde snällt efter. Brydde sig inte alls om cykeln och sprang på lagom avstånd lagomsnabbt. Svängarna... dom måste vi jobba på.. men resultatet är iaf en sovande schäfer en trött matte och en nöjd Leona ;) haha

Jag är inte dålig på att ta kritik. Att få kritik, både bra och dålig gör att iaf jag utvecklas och har chansen att se sådat som man ibland inte själv kan se. Speciellt i hundvärlden. Igår var det loppis på klubben, inte en allt för lycklad. Kom inte så många som vi hoppades på men så är det ibland. Gör om och gör rätt. Men vi var där och hade det trevligt. Hundarna sprang och lekte och hundpratet var i full gång. En tjej jag umgåts ganska väl med tidigare har kommit och visat sig vara en inte allt för trevlig vän vilket alltid känns surt.. "man tror man känner någon... " Hon börjar iaf återigen hon har gjort det förr uttala sig om hur jag tränar Freja. Att jag måste skärpa till mig och att jag inte kommer komma någonstans om jag fortsätter såhär. Ett samtalsämne från igår lät ungefär såhär.

Hon:"När ska du tävla med Freja då?"

Jag: "När vi är redo"

Hennes syster: "jag har anmält mig med min och hur länge har jag haft honom då?.. "

Jag: "mm"

Hon: "Tävlingsvana Lynn, det kommer inte av sig självt"

 

jaa.. allt jag kunde säga va, mm. Det suger. Jag brukar verkligen kunna sätta människor på streckbänken när de går mot attack mot mig men nää ibland tar det bara stopp. Dagens senario har utspelat sig om och om igen i mitt huvud och jag fattar inte hur hon kan vara så jävla taskig. Hon har ingen rätt och komma och tycka och påpeka om hur jag tränar Freja, hon har ALDRIG sett oss träna. Hur kan man då veta. Joo för hon vet. Hon vet hur jag tränar Leona och därför drar hon slutsatsen att jag gör lika med Freja. Men vet ni.. det är olika hundar. OLIKA: Därför går det inte att träna dom lika. Inte helt. Dessutom är Leona min första hund. Jag har gjort miljarder "misstag" med henne som jag tackvare att folk ger tips kunnat ändra detta och göra "rätt" med Freja. Men jag är inte annat än en helt vanlig människa i sina bästa år.. jag gör också fel. Men just det att hon inte sett oss träna och ändå kan påpeka hur kass jag är och hur mycket fel jag gör.. Det mina kära läsare gör mig sur. Ledsen. Och tydligen upprörd också. Jag brukar inte ta åt mig.. men jag gör visst det nu.

 

Nu har jag dock bestämt mig för att jag jävlarinamma ska visa henne. Faaan va det kommer svida i hennes ögon när jag och Freja går ut på banan och kör vårt race. så... nu är det hårdträning som gäller. Började morgonen med en sväng till Herrgården och tröttade ut Freja med kontaktövningar a la Hanna. Det börjar ta sig.. No hands! ;)

Lyckades tillochmed stoppa den lilla damen när hon ville ta sig ner i dammen och plaska, ett skarp nej och en jäkla massa beröm när hon vände upp mig! Leona fick köra igenom lydnad klass 1. Hon är duktig. Hon tycker det är roligare med kravlös träning hahah en massa finslip och tjafs förstår hon inte alls varför en så elegant dam som hon skulle behöva. haha. Nu ska jag bege mig till fotbollsplanen för att hjälpa en kompis med hennes rottisgrabb som börjat göra utfall.. får se om man kan ge en hjälpande hand. :)

Återigen lämnad åt ödet. Tänk om jag hade haft ett fint gäng härliga brudar nära här. Som man kunde träffa och ta en impuls fika med. Ett gäng härliga brudar som man när som helst kunde slänga upp klackarna i taket med. Skratta natten lång. Ett samtal bort.

 

Hostan håller i sig. Martin tycker jag låter som en säl som skriker på hjälp! Han är alltid så snäll.. Nåväl. Min vägran att hålla mig inne i vår lägenhet längre gör ju inte direkt hostan bättre. Men jag mår bättre när jag får komma ut i det fria.

Igår blev det liiite längre promenad än dagarna innan. Godisträd och godis sök i gräs och sandlåda gjorde att hundarna kände sig lite nöjdare med tillvaron.

Idag tog jag bilen till en ny åker/äng. Med kort gräs. La ut ett spår på 300m 2 högervinklar 2 föremål och duggregn på det.

Tänkte öka på liggtiden men kom på att det nog är väldigt dumt med tanke på att spåret dels är längre, har ett föremål extra plus en extra vinkel. Så gick ut på samma tid ca 25min. Hon jobbade på snabbt, ibland lite för snabbt men jag bromsade henne ganska ordentligt och hon saktade ned. Jobbade på fint i vinkeln, nosen nere fint fint och där!!! Hon tog apportpinnen!!!! Jävlar vad kul den var ojojoj. La henne ned med apportpinnen framför sig. Berömde. Tog bort den. Och skickade på henne. Hon fortsatte att jobba på fint. Tar andra vinkeln ganska bra. Och så kommer en människa och går med en häst och hund precis 20m där vårt spår slutar, ca 150m från mig och Freja. Freja stannar och kikar på dom en stund. Jag väntar.. vet inte riktigt vad jag ska göra.. Säger hennes namn, hon kollar på mig och ner med nosen igen. Hittar bollen som låg i slutet och jäklar vilken lycka!!!

Första gången vi gick ett spår med störning. Och så mycket nytt på en gång så tycker jag att hon jobbade på riktigt bra faktiskt. Bra gjort!

Leona fick latcha lite med bollen och leta efter den på åker och i stockhögar. Duktig tjej= trött tjej.

 

 

Sitter och stirrar på schäfern som aktivt försöker fånga mitt intresse. De senaste dagarna har hon inte varit stilla många sekunder, mer än på natten när hon sovit. 3dagar utan aktivering och jag tackar mina djur för att de inte ätit upp mig ännu. Den lilla har inte ens tagit sönder något.. hon bär mest runt på grejerna. Leona ligger mest och suckar "när ska det bli vår tur" ser det ut som att hon tänker.

 

Nu äntligen efter några sömnlösa nätter, ihärdig hosta rinnande näsa och feber som är på tok för hög så börjar det äntligen gå åt rätt håll. Tog mig igenom dusch-rutinerna på knappt 2 timmar.. det är ganska bra ska jag säga, i jämnförelse med föregående dagar... i vanliga fall tar det 30min! La ner säng kläderna i tvättpåsen och började maka mig neråt med sikte mot tvättstugan. Hemma igen--vila. Mot ica och handla lite ätbar lunch--vila. Laga lunch--vila. Ja, det går inte någe vidare fort här kan jag tala om. Men idag orkar jag iaf göra.

Vaknade i natt av att jag var så fruktansvärt hungrig. Hatar verkligen hunger känsla. Speciellt när man har massa mat i kyl och skafferi som är ätbart. Tog mig till kylen och det tar bara stopp, känner mig illamående. känner mig som en bortskämd unge som inte alls vill ha någon av den här äckliga maten. Jag vill ha allt annat men inte det här. Det slutar med att jag tar en skink bit och går och lägger mig. Illa mående. Hungrig. Arg. 

Tänkte för mig själv idag är det är en fördjävla tur att man inte har barn. Funderar helt ärligt på att aldrig skaffa barn. Om jag inte kan ta hand om mina hundar och knappt mig själv när jag är sjuk, hur ska jag då kunna ta hand om ett barn. Nog för att hundar och barn är lika, men de är minst lika olika också.

Dagens Hiss går till alla mammor där ute som orkar med, och tar väl hand om sina barn medan de själva bara vill gräva ner sig när de är sjuka. Bra jobbat!

 

Dagens Diss: Går till kompisar som inte fattar ett skit. Hälften av er börjar förstå vem jag pratar om. Jag börjar dock tröttna på telefoner som ringer stup i kvarten när man säger att man är sjuk. När man väl svarar får man höra "jasså, du var verkligen sjuk" Ring ring ring ring. Sms på sms. Frågor om vi ska ut och gå, lägga ett spår och sen frågar om hon kan komma hit. Vad fan! Låt mig vara sjuk i fred!! Nu har människan skaffat Facebook också.. så nu är det lika där. inlägg. inlägg. inlägg.. Du får dissen!

 

 

Förkylningen har kommit och hälsat på även mig nu. I måndags på jobbet kände jag mig inte helt kry i halsen och så fort jag klev innanför dörren efter jobbpasset så höll jag på att trilla ihop. Feber. Hosta. Snuva. Fryser och svettas om vart annat. Nätterna är nästan värst, just det här med andningen. Det går nästan inte. Martin har flyttat in i gästrummet bara för att han ska kunna få sova om nätterna. Nog är han helt underbar som orkar stå ut med mitt "jag orkar ingenting" hundarna får indirekt ingenting nu dessa dagar, förens Martin kommer hem. Det är höjdpunkten för då får dom motionera av sig lite energi. 

Idag mår jag mycket bättre än vad jag gjorde igår.. faktiskt. Fastän man tror att man aldrig kommer bli frisk så blir man ju faktiskt det så småningom. Så idag har hundarna fått aktivera sig själva inomhus med pantflaskor, märgben och toarullar. 

Hoppas jag blir frisk snart så jag kan jobba ihop lite pengar och träffa lite folk. Hatar ju att bara vara inomhus och inte se en enda människa!

 

Det här ha nog varit den längsta och tråkigaste månaden i hela mitt liv, njaa iaf på väldigt länge. Längtat som en tok till den 27 när de intjänade kulorna rullar in på kontot och snabbt ut igen för att bytas ut som kurs avgifter, hundaktiviteter, Födeldedags presenter och lite myspys.

 

Mycket hunderier är på gång nu i höst. Så mycket att jag knappt vet hur och när jag ska hinna jobba. Men.. vad gör det ;)

Fredag och lördag tillbringade jag på TierpArena, serverade hungriga människor och på lördagen tävlade faktiskt självaste Prinsen! Mitt från VIP terrassen såg jag hur galenpannona där nere tröck plattan i botten och körde som rena rama idioter. Shit vad det går undan!!! Trevliga jobbpass med härliga människor. Igår kväll kom Linda och Mange hit på middag och gódricka. Länge och väl höll vi igång och jag dunkade inte huvudet i kudden förens strax efter 04! Dagens har alltså bestått av sömn, seghet. Kebab, cola och soffhäng!

I morgon är det dags att ta sig tillbaka till verkligheten igen..

 

Dagen har rullat på fint. Blev en fika hos MArion som har två hundar som är släkt med Freja. Massa hundprat och Freja fick buda av sig med hennes 6månaders Diva. Med en trött schäfer flicka begav jag mig hemmåt för att städa och äta en lunchig middag. Mätt och belåten ut till bilen mot granngården för att utnyttja deras erbjudande på 25kr/kg hundgodis. Fick med mig massor för bara 19kr! (tänk om det vore så för människogodis) Ut till klubben för att köra slut på hundarna igen och för att snacka en massa gojja med härligt hundfolk!

 

Raderade precis alla mail från Inkorgen mett dumma flarn... trodde jag var i "borttagna"mappen. Kom på det när inkorgen var tom. Som tur är sa Hanna att det bara är att lägga över som igen från borttagna till inkorgon. Tänk vad dum man känner sig när man inte kommer på det själv ;) Nu ska jag nog sova!! hahah

 

Perfekt dag. Nu ska jag ladda om för jobb i morgon!

Fick lite snabbt och lustig reda på att jag skulle jobba natt igår. Tog bilen ut till spåret för att lägga ett spår på en av åkrarna där. 150x150m höger vinkel och boll i slutet. Freja jobbade på snabbt, lite för snabbt för min smak men bromsade så mycket att det inte skulle störa hennes arbete. Gjorde några små utstick från spår kärnan men annars höll hon nosen i backen och rakt på bara. I vinkeln åkte tempot ned något och hon tog den kanon fint! Glad matte, trött hund!

Leona fick köra lite uppletande och bus med boll så att hon också blev lite trött. Tog en stödvila för att sedan bege mig till nattens arbete. Första natten jag jbbar på äldreboendet. Andra natten jag jobbat i mitt liv. Men nattens timmar tickar på snabbare än dagens. Efter grodjakt, räkmacke mys och härligt snack med härliga kolegor var det dags att bege sig hemmåt för att sova. Nu har jag återigen blivit människa igen. Ska bli intresant och se hur jag sover ikväll ;)

 

Tog en rejäl promenad med tjejerna. Helt vilda var dom den första kvarten och inte ens Leona ville höra på mattes tillsägningar om att sluta rycka i kopplet. Sen varvade dom ner och promenaden blev väldigt trevlig. Jätte skönt väder!! Träffade två kolegor som vi stannade och pratade med och tjejerna unna dem knappt en blick!!!! Så himla härligt att kunna stå och prata som en riktig människa utan att hundarna ska fladra och flänga i kopplet! Nu ska jag försöka hitta på något så jag kan sova i natt. tjo..

 

Efter att ha tillbringat det mesta utav förmiddagen (läs hela förmiddagen) på datastolen med ögonen djupt försjunkna i olika bloggar m hundträning, jobbanonser och utbildningar, tog jag mig i kragen och bilade över till Elisa för en kopp kaffe och en massa hundsnack. Påväg hem blev det ett stopp vid Olandstraktens BK för lite träning, Tänkte bara strosa med Freja lös och belöna kontakttagningar men eftersom det (Tur i Oturen) var en kvinna där och tränade fick det bli koppel promenad runt på planen med massor av beröm när lill tjejen kollade på mig! Efter en stund släppte hon knappt kontakten och jag tog mig ner till agilityplanen som är lite avskilld och släppte Freja lös. Belönade med bollen men kastade den aldrig. Kampade lite snabbt och lossade fint. Hon höll jätte fin kontakt med mig och så fort hon tappade intresset för mig bytte jag helt vanligt, sakta och fint riktning och började gå åt ett annat håll och när hon kom fram blev det ett riktigt kalas. Tog en sväng i skogskanten också och hon skötte sig fint.

 

Leona rejsade runt på hela planen så att fläsket fick sig en rejäl åktur! Måste.banta.hunden.Två flåsande hundar senare är vi nu på hemma plan.

Mycket hund har det varit på schemat nu, och mycket lär det bli. Är jobbtimmarna få är hundtimmarna maxade. I Torsdags satt jag ihärdigt vid datorn och väntade på röntgen resultatet, tror jag kollade omkring 10ggr underdagen. Inget svar. På Fredagen när jag kollade min telefon en snabbis på jobbet hade jag många missade samtal och ett par härliga Grattis Sms.. konstigt nog förstod jag inte riktigt vad de grattade mig för. Ringer upp min kära vän Hanna som säger att resultaten kommit in på Skk och att lill Fräsan har A höfter!!! Just i den sekunden viste jag inte var jag skulle ta vägen. Glädjen var enorm, jag ville skrika, vilket jag gjorde lite halv högt. Ringde upp Martin och meddelade nyheten och tårarna rann! Tänk att man kan bli så glad över en bokstav!!!

 

Födelsedags firande för pappa hos pappa på Fredagkväll. Mycket mysigt, dock hoppade Freja över staketet 3ggr!!! hos pappa och tog en egen promenad, tack och lov bara precis utanför hans inhängnad.. men ändå! Lill stumpan kunde heller inte sova något vidare på natten. Bus, lek stoj och stim det ville hon hålla på med. Värsta natten med henne under hela mitt liv! Tror det mest beror på chihuahuorna som Freja mer än gärna vill lägga beslag på. Hon älskar dom verkligen. Hon kan leka med dom i timmar! På lördagen kom Hanna över och vi tog en fika hos mig innan vi begav oss ut till klubben för att träna hundarna lite. Så himla roligt att se hur långt hon och Teja kommit! Freja bestämde sig för att inte kunna ligg.. och jag fick en hel del bakläxa som jag nu ihärdigt försöker träna bort.. haha

 

 

igår började även en mixkurs på klubben som jag valt att gå med båda tjejerna eftersom den innehåller både Rallylydnad (Leona) Spår och lydnad (Freja) Igår var det dags för rallylydnad och Leona var så himla mycket i gasen!! Hon tyckte det var super roligt och följde mig väldigt fint. Sen var hon helt slut. Blev ett kort tränings pass för Freja med "uppmärksamhetsträning" Klicka så fort hon tittar på mig och berömma mycket. Sen testade jag även att Berömma när hon var hos mig (då lekte vi) och när hon gick från mig blev jag passiv. Gjorde ingenting.. Tog långtid första gångerna men sen började hon komma oftare till mig och då belönade jag med en massa lek!! Tror du det kan vara bra att träna så Hanna? Du som sett oss live ;)

 

 

 

 

vad ska man bli? Kan inte sluta fundera på vad jag ska bli, vad jag ska jobba med i framtiden och Hellst nu. Jag vill inte sätta mig i skolbänken flera är framöver, dels har jag inte möjligheten eftersom jag har hundarna och att plugga heltid på vid en skolbänk finns inte på min karta. Att lämna dem på dagis eller hos dagmatte går inte, mamma hjärtat skriker något så otroligt när jag redan nu ibland tvingas hitta en hundvakt över dagen. Att sätta igång och plugga flera år till något jag Kanske vill bli, är inte heller något jag är sugen på. Och det känns verkligen som att jag borde skaffa en utbildning så jag lättare hittar ett fast jobb.  Det andra alternativet jag har är att leta vidare och hoppas på turen att jag ska finna det rätta jobbet som är inspirerande och roligt många år framöver och att jag har chans att utvecklas och gå uppåt i företaget.  Det där lät som en arbetsansökan. Men det är detta jag funderar på dagarna i ända, med paniken att tiden rinner på och jag bara blir äldre.  Så.. vad ska man bli?!

Alltså, nu har jag funderat ett tag på vad folk faktiskt jobbar med. Hur dom hinner med allt. De som köpt valp från samma kennel som jag, tränar väldigt många sina hundar mycket, och siktar högt upp bland stjärnorna. Vilket bara är skoj. Men hur hinner dom? Vad jobbar dom med?? 40h i veckan på ett jobb och sen träna hundarna ca 5ggr i veckan, några har kanske barn, resa till och från jobbet, handla, tvätta städa. Sen ska man väl hinna umgås lite med familj, kärlek och vänner.

 

Hur hinner ni med?

En annan känner att jag ibland knappt hinner med någon ting.. Knappt mig själv!

Man ska passa sig för att säga för mycket, även om man bara tänker det lite för sig själv så ska man lugna sig med det tills man har det på det torra. På morgon promenaden idag stötte vi på en jobbkompis och stannade för att prata en stund. Lugnt och fokuserat sa jag till hundarna och de stod snälla och väntade tills jag pratat klart och det var dags att gå! (i vanliga fall brukar mina små hönor, dra mot den jag pratar med och leva halv jävel i kopplet) Berömde hundarna och fortatte promenaden då det slog mig att detta faktiskt är andra personen på raken jag kunnat föra ett samtal med utan att vara "förberedd" och hundarna har skött sig bra! Ler för mig själv och är lite extra stolt över tjejerna, när jag plötsligt ser halva grannskaran ute och snackar, mitt bland dom en lösspringande hund som leker med en boll! Jo, vad händer.. båda hundarna börjar skälla och drar mot den lekandehunden jag säger till säger till men öronen är bortkopplade och ingen hör mina tomma ord. Då kommer grannen gåendes och frågar om jag verkligen orkar hålla i dom. Morrar tillbaka lite snabbt "det är väl klart att jag orkar hålla i mina hundar"

 

Att tuffa ner i mellan 70-90km i timmen, med en tung jäkla husvagn släpandes efter bilen. Hjullager som börjar ge sig och självklart även kopplingen. Men bilen höll och vi har fått ta oss upp och ner till göteborg utan några skador :)

 

Blev en kort visit hos mamma och lillasyster fredag-lördag, blev mest sovtimmar men vi hann med frukost och hundpormenad! På Lördagen tog vi bilen ner till kenneln, Gps:en visade en skit konstig väg, så 1mil guppig grusväg så var vi framme sen! haha.. Valp mys med 3veckor mysiga korv valpar, fika och mys i hundstallet sedan sängen. Blev tidig uppgång på Söndagen för att gå på Mh hela dagen.. Freja blev först ut av vår kull, inte direkt planerat eftersom vi hade start nr 7 men ingen annan hade typ kommit (vilket troligen var bra eftersom nerverna inte hann i kapp mig ;) ) Hon hälsade riktigt fint på testledaren, och uppskattade leken mycket. Känna och klämma var inte heller något problem. Lade sig ner och käkade gräs när spökena kom, men hälsade fint på dem när jag kopplade lös henne. Avståndleken var super rolig! Dumpen skällde vi på, den var skit skum men inga problem att hälsa på den när matte satte sig vid den. Skrammlet var hon framme vid och nosade på redan innan det tystnat. Passiviteten kissade hon på och nosade runt lite, skotten var inte ett dugg intressanta. Lystrade lite när det var under passivitet men visade inget större intresse.

 

Underbart fint MH enligt mig, ingen som helst kvarstående rädsla och hon verkade väldigt självsäker och lugn i sig själv -enligt dommaren en kanon hund!

Alla syskonen var i princip lika på banan, det var en som stack ut som jag såg, visade lite mer rädsla än de andra och lite agg mot spökena.. men även där försvann rädslan fort!

 

Lycklig till tusen åkte vi sedan mot veterinären, sprutan och röntgen. Totalt ovetandes drar Freja in oss på veterinär stationen.. haha! Får den lugnande sprutan och trillar ihop i en skön sömn. Röntgen gick bra, dock är det troligen B på höfterna.. möjligt ett C på ena höften, får helt klart veta på Torsdag. Armbågarna såg felfria ut! Tårarna rann och Kennelpappan sa att jag då inte alls behöver gråta, inga pålagringar syntes vilket innebär att jag inte kunnat göra något för att förhindra detta. Men det är klart man gör det, man vill ju ha det bästa för sin bästa. Men B är inte heller illa pinkat, bara hålla tummarna för att det INTE blir C..

En däckad hund och en uttråkad hund in packade i bilen, husvagn på och så började vi puttra hemmåt igen.

 

Bra och lärorik helg som vanligt. Tack till en underbar kennel, kunde inte valt en bättre!!